Ulrika's profileLilla jag i stora världe...PhotosBlogListsMore  |  Tools Help |
Lilla jag i stora världenFyll dagarna med liv och inte livet med dagar. |
||||||
|
January 29 Jag ska roamig med att åka till min underbara öron-näsa-halsdoktor idag. Sonen har haft problem med örat ett tag nu, och i helgen var han med sin pappa på badhuset. Efter det klagade han ännu mer på öronont och hör knapp något alls. Han reagerar inte ens om vi i vanlig samtalston frågar om han vill ha godis. När mitt lilla godismonster inte reagerar ens på det så hör han verkligen dåligt... Gissar på en vaxpropp som sitter långt inne. Har själv haft de där symptomen och låtit doktor Tomas gräva fram en hel del ur örat. Hoppas på en hörande son när vi återvänder hem.
Annars går livet på som vanligt. Det är lite skillnad på att ha ett tredje barn och storasyskon som går i skolan. Dagarna blir liksom upplanerade på ett helt annat sätt, inget gå hemma och dra inte precis. Har förrut sett till att planera in massa saker de veckor jag inte har storbarnen, men insett att då blir det aldrig någon lugn dag så nu fördelar jag det lite mer jämnt över veckorna.
I förrgår var min BB-kompis här på besök. Vi är födda samma dag och våra mammor låg på samma sal på BB. Sen träffade vi på varandra i matsalen på BB och det visade sig att vi fått varsin dotter med bara någon dags mellanrum och dessutom tredje barnet för oss båda. Att vi sen jobbade som BMA båda två gjorde det hela inte mindre konstigt. Så nu vågar vi inte annat än hålla kontakt *ler* Nädå, men det var väldigt trevligt att fika och snacka lite. Det ska vi göra fler gånger.
Lilltjejen är förkyld igen och har spoljerat planerna på att få henne att sova själv i sin säng iaf första delen av nätterna. Vi som var och hämtade hem spjälsängen från mina föräldrars förråd för att se om hon skulle trivas bättre i den en sin första säng. Hon sov riktigt bra i den de första två nätterna, men sen har det inte gått särskilt bra. Får ta upp kampen igen så fort snörvlandet och nysandet lugnat ner sig. Hon har även börjat visa sig vara en bestämd liten dam som inte bänder på sin vilja i första taget, utan protester. Det blir intressant att se hur det utvecklar sig vart efter, gissar att vi nog inte får det helt lätt när hon växt till sig och blir mer och mer medveten. De senaste kvällarna har hon nästan skrämt livet ur oss med att skrika så hon till slut inte fått luft och svettats som en dränkt katt för att sen ligga helt likblek och helt slut när vi fått lugn på henne. Men jag gissar att det är förkylningen och övertrötthet som spökar. Vill man inte sova på dagarna blir man ju rätt trött på kvällarna.
Nu börjar lillsnörpan tröttna på att sitta i sin babysitter och titta på mamma. Dags att packa ihop sig och börja bege sig in mot stan så vi hinner i tid till doktorn.
January 10 Och så harnästan all snö smält bort, som vanligt när det är min barnvecka. Bara för att man har en stor trädgård där man kan snöbusa och åka pulka och sånt kul.
Igår roade jag mig med att handla mat för att fylla vårt tomma kylskåp. Vi hade inte orkat oss iväg till affären på ett bra tag, men igår var det tvunget. Vi hade inte ens smör till smörgåsen kvar. Det är alltid lika spännande att åka och handla med en 1,5 månaders bäbis. Ska hon sova hela tiden eller sitta nöjt och titta eller ska hon månne skrika precis hela tiden medans hennes svettiga mamma springer runt och slänger ner det nödvändigaste i shoppingvagnen så fort hon och samtidigt stoppar in nappen, som envisas med att på något konstigt sätt flyga ut titt som tätt, i munnen på dottern.
Det blev en blandning av alla tre. Hon sov lite först, satt sen och tittade nöjt en liten stund lagom tills det var dags att betala. Då ville hon inte vara med mer. Det gick förhållandevis smidigt iaf. Åt sedan en Big Mac och co i bilen medans motorn var igång, för att dottern som somnat in igen inte skulle vakna och sen var det stora företaget att hinna packa upp innan dottern blev helt hysterisk i sin bilbarnstol i hallen. Gick rätt bra det också.
Idag har det varit städning och sätta upp en loftsäng i stora dotterns rum som gällt. Sen har vännerna varit här och beskådat vårat lilla 1,5 månaders underverk. Imorgon kommer nästa uppsättning vänner för det samma.
Nu väntar film med sambon och minsta dottern.
January 08 Vet ni vadjag tror jag är tillbaka. Mitt blogguppehåll blev rätt mycket längre än jag tänkt mig, men varken lusten eller orken har funnits förrän nu.
Det har hänt en hel del sen sist. Den långa väntan och stora magen försvann äntligen den 19 november och Joline gjorde entré i familjen... en vecka efter beräknat datum och efter många suckar och stön. Jag kan ju inte påstå att det var särskilt roligt att gå hemma och vila med en massa förvärkar en extra vecka. Men när hon väl bestämde sig för att komma ut gick det fort, som tur var.
"Vilken tur att vi fick den sötaste bäbisen mamma" var storebrors kommentar. Och självklart håller vi med allihop!
Nu består dagarna av amning, bärande, blöjbyte, mys och gos... och så försöker jag hinna med lite disk, tvätt och städning. Men det är inte lätt när man har en dotter som absolut inte vill ligga själv en sekund. Då och då går Baby Björnen (som jag fått låna av en snäll kompis) bra att sitta i och det är jag tacksam för. Trevligt att kunna använda båda sina armar.
Annars börjar väl vardagen sätta sig och de första bäbisveckorna när allt mest är småkaos och det bara är amning som gäller är över. Joline har haft och har fortfarande lite magproblem; föstoppning, vilket inte alltid är helt kul. Dessutom har hon bestämt sig för att mest växa på längden och inte på bredden så vi har börjat ge tillägg (vilket även kan ha spätt på förstoppningen) så hon blir helt nöjd. Lite kluvet är det att bara amma på halvtid redan, man vill ju att hon ska få min mjölk, men det är även rätt skönt att pappa också kan bidra med matning. Är inte särskilt förtjust i att känna mig som en matmaskin. Lite pärondricka i ersättningen verkar dessutom hjälpa mot magproblemen och det är ju rätt skönt. Allt ger sig till slut.
Ser fram emot min mammatid här hemma och ska försöka uppdatera bloggen så ofta jag orkar och hinner. October 21 Är förkyld ochuttråkad men mår ändå rätt okey. Blodtrycket har gått ner lite med hjälp av all vila och barnen är här den här veckan vilket gör mig hel. Det får mig att slappna av, trots en del bråk, gråt och tjafs, för det innebär ännu mer skratt, kramar och kärlek. De har blivit så stora, mina barn, och det skrämmer mig lite... att det går så fort. Jag måste komma ihåg det nu när det tredje barnet snart kommer. Måste ta vara på alla ögonblick och inte låta allt gå i slentrian. Men stora barn har sina fördelar de också. Just nu är de så förväntansfulla inför sitt syskon. Tror jag kommer få en väldigt bra hjälp båda av storebror och storasyster. Det ska bli intressant och se. Men nu orkar jag inte blogga mer. Ska upp och lägga mig i vår nya säng, som kom igår, och läsa innan det är dags för lunch. Ikväll får jag mysa själv med barnen, min Kärlek är ute med jobbet och roar sig. October 15 Har ingen bradag idag. Känner mig mest less och uttråkad och ensam. Dessutom ska jag till barnmorskan och varje gång är jag livrädd för att hon ska få för sig att "nä nu får vi nog lägga in dig". Blodtrycket bara vill inte ner, hur mycket jag än vilar. Är såååå trött på att vila, men gör jag inte det så blir det ännu värre. Då känner jag till och med av att jag inte är helt hundra. Nu på morgonen märkte jag dessutom att mina fingrar och fötter ar börjat svullna, även om det är marginellt jämfört hur många andra gravida sväller upp (... och jag är ju dessutom i vecka 36) så blir man lite orolig. Man vet ju aldrig, i kombination med högt blodtryck så... Måste trycka bort alla sådana tankar. Tyvärr har jag alldeles för mycket tid till att fundera och tänka för tillfället...
Det är bara att stå ut... Fyra veckor till sen är detta stadium förhoppningsvis över, om inte tidigare.
Men nu är det frukostdags, blir nog mannagrynsgröt idag.
|
|
||||
Send a private message
Subscribe to RSS feed
Tell a friend
Add to My MSN
Add to your network
Sign up for alerts|
|
